Livet som Rebecca

Du går runt och dissar men du vet själv inte vad du missar.
Jag sitter här och ja du vet.. i ditt album på PA.
Dom där dagarna jag mins bäst.,dagarna med dig.
Det jjag dock har i mitt huvud är värst, dagen då vi två blev bäst!
För mig är det så svårt att inse att det värkligen hände!
Strax efter beskedet mitt hjärta spände, det jag kände var äkta.
Du tände lågan i mig när jag stog vi världens ände.
För att sakta ta klivet över klippan till botten!
Men precis som en ängel tog du tag i mig och förde mig till toppen!
Du torkade droppen som rann ner för min kind.
Med dig tog jag min första seger, alltså kärleken vi två hade.
Jag fick 7 månader med dig.
Istället för att sitta här och tänka på allt dåligt, vilket det var att du lämnade mig så tänker jag istellet på vad vi gjorde under månaderna.
Så tänk vi fick september-januari och lite februari.
Nu sitter man här framför den här jävla datan och kollar på det finaste ljuset i världen, men som nyss blåst ut...
Du är fortf. lågan som lyser upp mitt liv.
När jag ser din blick får du mig att tappa andan och när du går förbi så kan jag inte låta bli att kolla bak.
Allt jag kan göra nu är att leta eftere det...det som vi två tsm hade.
Och jag går med huvudet sängt när jag går och letar, för det vi hade var ngt alldeles specielt.
Allt jag kan göra nu är att vänta på någon som hör min röst skrika efter henne som var mitt hjärta, Nu är allt tomt och kallt och jag känner smärta.
Allt känns som om jag e bakom galler, ingen frihet kvar i livet.
Det sista jag vill se är dig, innan jag lämnar jorden och nämner dessa tre ord- jag älskar dig!